Nu kommer ett mycket kontroversiellt inlägg, ett provocerande. Jag vet och det är meningen. Jag vet att man inte ska röra vissa saker, våra heliga kor. Jobbet är ett sånt, alkohol är ett annat. Med bestämdhet kan jag säga att du absolut inte ska slösa bort ditt liv på en anställning. Även om du älskar ditt jobb. DU MÅSTE BLI ARG. ( “Om att bli arg” kommer 27/6)
Varför? Därför:
- Du utför handlingar som inte handlar om dig. Ett jobb handlar inte om din personliga utveckling. Ditt måbra varande. ( Du får ju inte betalat på din lunchrast, eller hur – du får inte betalt för att ge din människomaskin näring, det handlar ju om dig. Inte om att vara lönsam åt ett företag, Har jag rätt, eller rätt?)
- Vi utbildas för att få anställningar -utbildningar som leder till jobb. Ett jobb är bärande grunden i samhället? Lär dig skillnad på utbildning och lära sig. Det är två helt olika saker. ( Kort kan man säga att utbildning är svårt, tungt och leder till ett diplom att sätta på väggen. Lära sig gör man för att det är kul, du får inget bevis på att du lärt dig, men kunskapen fastnar och är meningsfull)
- Beroendet
Vissa är beroende av sina anställningar för att kunna bibehålla en livsstil. Tänk om det enda samhället vill är att göra dig beroende. Beroende av din belöning ( = är rädd om dina jobb, gör “allt” för att behålla jobbet, Lästips: Om att vänja sig = Den ojälvständiga massan
Beroende av särskild mat, cigaretter, av kaffe, av mediciner ( vill läkare att du ska bli frisk eller att du ska fortsatt vara sjuk?)
De nya bostadsrätterna som byggs i Stockholm kräver nya människor. Kräver en helt ny sorts inkomst för att ens ha råd att betala hyran, amorteringarna. Vi snackar robotar som måste jobba för att ha råd att underhålla ett boende som hon inte tar tid att vara i för hon måste jobba. Ett helt nytt beroende, boende. Livstil?
Det är helt absurt, så varför inte bara flytta till anställningen? Ursäkta – men var är vi påväg?Istället för att gå rätt in i fällan, skaffa dig en flyktväg. Skapa egen väg, som servar dig, sluta var beroende för att överleva. Gör en 360.
- En anställning “köper tid” du får din belöning och kan därför göra om “samma misstag engång till” Du behöver ju inte ta beslut, pengarna kommer ju in och du kan betala räkningar, hyran, osv.
- Tänk att du börjar arbeta när du är 20 år och sedan kommer ut på andra sidan när du är 65. Det är hela ditt liv. Slösa inte bort ditt liv. Spara inte livet till pensionen, du är säkert gammal och rangling då. Sluta upp med ursäkter.
- Du kommer att bli dubbelt bestraffad.
Faktum är att du inte hinner med allt, för att tiden tar slut. Det finns bara 24 timmar på ett dygn. Den som har gett bort den bästa biten av sitt liv till en anställning måste inse att hon förr eller senare kommer bli sjuk. Detta av olika fel, först och främst din familj ( du väljer att spenderar tid med främmande personer, för att du “måste”) och sedan att du inte kommer att få ett ruttet korvöre av försäkringskassan när du kommer krypande för att tigga pengar. Det finns inget välfärdssystemlängre!Familjen: för att du mådde piss för att vara en bra, duktig, driven och lönsam anställd, du förspiller tid till dig, själv, din barn växer upp “utan sina föräldrar”
Vad blir det av barnen av vår tid? Vad händer med barn som inte har tid att öva?
Goliat: Den som är trött och kraftlös orkar inte kämpa mot Goliat ( Försäkrningskassan, tycker att alla är friska nog att göra rätt för sig i samhället, ut med dig i arbetslivet igen, upp och hoppa lilla vän, så illa är det inte)
Men ska vi inte jobba här i världen?
Nationalekonomin bygger på att vi ska arbeta?
Jag är så illa tvungen att arbeta, juh.
Här kan det vara bara att tänka jobb och inkomst som olika saker. När du jobbar i en anställning stöder och göder du EGOTS väg, “Det farliga egoistiska tankesättet som bränner ut oss” skapar ett medberoende till saker. Det du stöder med tid, pengar och engagamang signalerar , jag gillar vad du gör – fortsätt.
Men om jag inte jobbar blir jag en lösdrivare utan mål och mening. Om man inte jobbar eller studerar vad gör jag då?
Faktum är att det faktiskt är meningen att du ska ägna dig åt din egna meningsfullhet om du vill ha ett så rikt liv som möjligt.