Måste allt kommenteras, analyseras och dokumenteras? Varför kan inte saker få bara vara?

Maten ska vägas, räknas / analyseras och fotograferas.  Det ska kontrolleras om den är bra för dig. Ät och håll truten, säger jag.

Det du söker på, gör och skriver analyseras och informationen sparas av t ex google för att de ska kunna skicka ut relevant information till dig. Anpassad reklam. ( Jag surfar mer och mer privat för jag orkar inte). De vet mer om dig, dina vanor än vad du vet om dig själv. Bra va? Det är ju bara att fråga Google om du undrar något om dina vanor. Eller om dig själv?  #skadetvaraså

Kundklubbar i affärer har faktiskt bara ett enda syfte. Att samla information om dig, dina vanor så att de kan skicka ut erbjudanden till dig. De vill att du ska handla mer, så klart och med informationen de har OM dig kan de få dig att handla mer, de hittar dina “fallgropar” och locka in dig. Informationen analyseras, dokumenteras och loggas.

Är det bara jag som är trött på att alltid få höra “Hur tänkte du nu” i vilken fråga det än gäller. Jag har faktiskt inte alltid en baktanke med allt jag gör. Jag gör saker för att jag känner för det och för att jag vill. Ibland har det betydelse, ibland inte.

Det du tänker, känner och handlar hamnar i universums databas och du får ett liv baserat på hur du är och vilka val du gör. ( Det är väl okey, för nyckeln till den databasen har bara du tillgång till)

Nu finns det / eller snart finns det ett företag som kan samla ihop samtliga dina kommentarer du någonsin skrivit på Facebook och via den informationen kunna avgöra om du är en bra anställd. Det ska främst vara vid rekryteringsfrågor och företagen ska kunna kontrollera om du är den du utger dig för att vara via dina kommentarer på Facebook. Någon ska analysera allt du någonsin kommenterat och dra en slutsats om dig via det. Tänk på vad du skriver och hur du beter dig. Jag är för engångs skull glad och tacksam för att jag inte heter mitt riktiga namn på Facebook, inte för att jag har skrivit något dumt, men helt processen känns absurd. De har inte med att göra med vad jag skriver, gillar och kommenterar. Gränsen mellan jobb och privatliv suddas ut, det har jag iofs alltid tyckt. Och att man alltid är EN person, alltså sig själv. Innerst inne är man sig själv. Oavsett privatjag eller jobbjag.
Men att analysera dina samtliga kommentarer på Facebook är ett grovt övertramp i den personliga integriteten, anser jag.  ( Jag vet inte vad företaget heter , men en av den inblandade är en amerikansk miljonär och jag hörde informationen igår av honom själv. )

Hur är det på ditt jobb? På ett av mina jobb fanns det en anställd som hade ett jobb som gick ut på att kontrollera vad de andra anställda hade surfat på och hur mycket av deras tid de hade spenderat på olika hemsidor. Självklart ska man göra sitt jobb på jobbet, men att behöva ha något som kollar att man gör det, känns inte ok. Vad hände med “lita på folk”?

Det är inne att analysera sin dag. Vad har jag gjort bra och vad kan förbättras. Ta ut tre saker och lär dig något av dem. Det är väl bra, om det inte blir för mycket och ännu ett måste och ännu en sak som ska kontrolleras. Sluta analysera analysen.

Det blir liksom för mycket, allt blir sönder analyserat och vad blir kvar. Saker som inte betyder något måste betyda något. Inte undra på att vi är sönder stressade. Alla går runt och har en dold agenda och saker måste betyda något.
Jag förespråkar enkelheten, det raka, snabba, utan krusiduller. Saker måste inte alltid betyda något utan de bara är.  Jag vill veta vem jag är utan att någon annan ska behöva vet det också .

I julas ringde jag på hos vår granne, Tor som fyller 90 år imaj.  Jag älskar gamla  människor  för de sitter på en sån  skatt och har mycket att berätta.   Jag sitter ofta hemma och jobbar och han är ensam. Min avsikt var att umgås och lära känna honom, och jag hade sett Julkalendern och hade massa frågor :  Åt ni kanin på 40 talet?  Hur bodde man på 30 talet?  Vad åt ni ? Fanns det  leksaker när du var liten? Med mera…..

Tor vet att vi bor 4 i en 2a och han har en trea. Jag kom dit enbart för att prata om hur det var förr i tiden och hade ingen dold agenda ( byta lägenhet )  utan bara att umgås.

När jag gick sa han något som värmde mitt hjärta. Gör gärna om det! ( Jag önskar att  jobbet tillåter mig göra det oftare ) Livet kommer före jobbet, eller hur? Tor är snart  ängel ( &det är det han önskar mest, för livet är tråkigt  tycker han  och jag önska att jag kan  göra något mer)

Ta vara på era äldre!  Paddor och telefoner finns alltid kvar men inte människor.  Ring din gamla mormor, farmor. De spenderar ofta dagarna med att vänta.

Ta dit att umgås.  Nu.  Utan baktanke. Fast med inspelning.  Här kan jag rekommendera dig att spela in.  När gammelmormor pratar, spela in för guds skull!

Lycka till