Jag har varit vegetarian sedan länge, ett par årtionden iallafall, och jag har alltid lagat “riktig mat” vad nu det är för något.  Jag köper sällan köttersättningsprodukter för jag tänker inte maten, måltiden som Kött, sås och potatis. ( kanske grönsaker nångång) utan jag bygger GÄRNA, mer än GÄRNA en buffe jag ställer fram olika rätter, smaker, olika texturer och tilllagningsmetoder. Proteinet kan vara i en spread, eller i efterrätten. Jag serverar gärna glass till middagen och tårta till frukost.  Om en rätt skulle försvinna skulle inte det märkas och det gör inget heller. Men om man tar bort en del i kött, sås och potatis då märks det. Tar du bort köttet så blir det tomt på talriken där den skulle vara.

Nu har det slagit mig att jag tror att många “ser livet som i kött, sås och potatis” . Om jag uppmanar folk att stänga av sitt Netflix abonnemang ( köttet kanske på tallriken) fattas det något i livet. Den sektionen blir liksom tom, det blir torftigt.
Jag uppmanar folk att se livet ur ett större perspektiv, inte nödvändigtvis Gud och Jesus och sånt utan att älska och respektera dig själv på ett sant sätt
Om jag säger att säger att livet är viktigare än jobbet kan det vara så att många går bananas ( rör inte min potatis) det fattas något i livet.

Vi måste tänka och värdesätta oss själva främst och vårt egentliga välbefinnande och leva i balans.  Det är svårt.

Jag hoppas att ni förstod lite, se livet som en buffe med ständig ström och ständigt påfyllnad av saker som du egentligen vill ha. Om jag tar bort något så blir det inte torftigt, alls.
Det är inte borrmaskinen jag vill ha – utan hålet.